Delning och återförening (Bewag – Berlin)
Ingenstans är Tysklands historia lika påtaglig som i Berlin. Den isolerade verksamheten i Västberlin krävde att alla reserver utnyttjades, i synnerhet under blockaden. I Östberlin fortsatte återhämtningen trots planekonomin. Samgåendet efter återföreningen skapade nya utmaningar.
Kraftförsörjning i det delade Berlin under 1950-talet ID: VF000502
Företagets ekonomiska framgångssaga hejdades i samband med andra världskriget. Krigsslutet blev början på en tuff tid för Berlin och Bewag. Lyckligtvis gick det att förhindra den förstörelse som nazisterna beordrade personalen till. Men de allierade monterade ner anläggningar och det rådde både elbrist och personalbrist. En mörk tid i bokstavlig bemärkelse.
Just som situationen långsamt började stabiliseras delades Berlin och Tyskland och därmed även Bewag. Under de två år som följde blockerades Berlins tre västsektorer av öst. Läget förvärrades 1948–49, när Berlin helt försörjdes via luftbron. De så kallade russinbombarna som flög in förnödenheter borde egentligen ha kallats kolbombare, för 416 835 ton kol flögs in genom cirka 55 200 flygningar endast för Bewags energiproduktion. Dessutom transporterades många komponenter till ett nytt kraftverk med hjälp av luftbron. Ett logistiskt kraftprov.
Bewag-reklam. Exteriör av Bewags kontor i Berlin-Steglitz, i hörnet av Schloßstraße 98 och Kieler Straße. År: 1938 | Plats: Berlin | Skapare: Okänd | ID: VF000507
Byggande, återförening, avreglering
Efter den officiella delningen växte företaget på nytt. Nya kraftverk byggdes i väst, och både fjärrvärmenätet och innerstadens elnät byggdes ut successivt. Allt detta åstadkoms under de svåra förutsättningar som följde av att verksamheten var isolerad och försörjningstryggheten därmed central.
Även i stadens östra del gick det ganska bra för medarbetarna på Bewag, som bytte namn till VEB Energieversorgung Berlin 1978. Även här byggde man ut och moderniserade. De svårigheter som fanns berodde inte som i väst på isolering, utan på planekonomins brister.
Öst och väst återförenas
Berlinmurens fall 1989 öppnade inte bara för Tysklands återförening utan även för de båda energibolagens. Nu var tiden inne att slå samman de båda företagen och alla deras medarbetare, som dittills hade arbetat inom två olika samhällssystem och utvecklat olika strukturer och företagskulturer.
Den 23 februari 1994 genomfördes fusionen mellan Energieversorgung Berlin Aktiengesellschaft (EBAG) och Bewag. I början av 1996 integrerades också Energieversorgung Berlin (EVB), med rötterna i EBAG, i moderbolaget. Därmed fullbordades återgången till ett enda kraftförsörjningsbolag under namnet Bewag.
Rustat för avreglering
Nästan samtidigt som Bewag återförenades anslöts nätverket till VEAG:s nationella nät. Därmed upphörde den ofördelaktiga ekonomiska situationen med isolerad drift.
År 1997 sålde delstaten Berlin sina aktier i Bewag till den amerikanska energileverantören Southern Energy, sedermera Mirant, samt PreussenElektra och Bayernwerke. De nya ägarna köpte ungefär lika stor andel. Bewag blev därmed det första offentligt ägda elbolaget i Tyskland som privatiserades helt.
Se även
Genombrott i Europa
När den europeiska elmarknaden avreglerades siktade Vattenfall högt. Planen var att framför allt ta sig in på den tyska marknaden, Europas största.
Elektrifieringen av Berlin (Bewag)
Det tyska patentet på Edisons glödlampa blev startskottet. Med det lade Emil Rathenau och Oskar von Miller grunden för elektricitetens framgångssaga i Berlin.