Reactor hall at the Forsmark nuclear power plant

Storsatsning på kärnkraft

När kärnkraften började byggas ut upplevde Vattenfall en ny byggboom. I likhet med vattenkraftsepoken byggdes det i raskt takt. Både arbetsplatsen i Ringhals och Forsmark var den tidens största.

A map of the area around Trosa

Karta över området runt Trosa. Ur rapporten "Kärnkraft på östkust: målsättning, lägen, bedömning" av Statens Vattenfallsverk. År: 1969 | Plats: Trosa | Skapare: Okänd | ID: VF001013

Vid slutet 1950-talet stod Vattenfall inför både ökad elkonsumtion och allt färre utbyggbara vattenkraftsresurser. Då började man utreda och undersöka lämpliga platser för kärnkraftverk. Vattenfalls första lättvattenreaktor skulle ligga vid Ringhals på Västkusten. Den andra skulle ligga antingen i Ringhals eller någonstans på ostkusten. Helst söder om Stockholmsområdet, eftersom det var billigare än ett läge norr om huvudstaden. Det fanns dock ett nordligt alternativ: Forsmark.

Den plats som Vattenfall tyckte passade bäst var Käftudden utanför Trosa. Vattenfall köpte mark och skaffade de tillstånd som behövdes. Men regeringen ville hellre förlägga kärnkraftverket till Forsmark, och så blev det.

I april 1969 började Vattenfall bygga sin första egna kommersiella kärnkraftanläggning, i Ringhals. Detta var ett jätteprojekt, och hos kommunen mottogs det positivt. Det skulle skapa sysselsättning, och bostäder skulle byggas, skatteunderlaget öka och kommunen skulle få en rejäl skjuts.

Construction site at Ringhals

Byggarbetsplats vid Ringhals. År: 1969 | Plats: Ringhals | Skapare: Bewe | ID: VF000039

1968 års kompromiss: bygg två reaktorer i Ringahls

Ringhals nuclear power plant

Ringhals kärnkraftverk. År: 2008 | Plats: Ringhals | Skapare: Charlotta Eldelind | ID: VF000036

Vattenfall ville köpa reaktorn till Ringhals från amerikanska Westinghouse, men ägaren staten hade andra planer . Man ville slå ihop sitt eget bolag AB Atomenergi med Aseas kärnkraftsavdelning. En idé som Asea motsatte sig – för att sockra budet erbjöds Asea att bygga en reaktor i Ringhals. Så blev det och det halvstatliga företaget Asea-Atom bildades. Det är förklaringen till att byggandet av Ringhals 1 (Asea-Atom) och Ringhals 2 (Westinghouse) startade samtidigt.

Eftersom Vattenfall skulle bygga två reaktorer i Ringhals i stället för en, blev det bråttom. Under lång tid var Ringhals norra Europas största byggnadsarbetsplats, med mer än 3 000 anställda. För att klara personalbehovet fick Vattenfall skicka ut rekryterare till sina norrländska vattenkraftsbygder.

Asea-Atoms reaktor blev dock försenad. Det innebar att Ringhals 2 togs i drift först – 1974. Ringhals 1 togs i drift ett år senare. Slutnotan blev nästan dubbelt så hög mot vad man hade räknat med. Trots detta blev Ringhals en mycket fördelaktig investering.

Jonas Norrby

Jonas Norrby. Generaldirektör på Vattenfall 1970–1985. År: 1960 | Plats: - | Skapare: Vattenfall | ID: VF000041

Motsättningarna mellan Vattenfall och ägaren upprepades vid valet av reaktor till Forsmark. På ett möte på industridepartementet mellan statssekreteraren och Vattenfallchefen Jonas Norrby, frågade Norrby vilken frihet Vattenfall hade att välja reaktorleverantör till Forsmark. ”Ingen!” blev svaret. Asea-Atom fick leverera reaktorn till Forsmark 1 och 2, medan Westinghouse fick leverera till Ringhals 3 och 4.

Centerpartiet, som drivit kärnkraftsfrågan hårt under valrörelsen, fick stora framgångar i valet 1976. För Vattenfall fick detta stora konsekvenser, som Jonas Norrby uttryckte det i en intervju i samband med sin avgång 1985:

Efter regeringsskiftet 1976 uppstod en olidlig tid för kärnkraftsindustrin och särskilt för Vattenfall, som ju stod i ett särskilt lydnadsförhållande till regeringen. Det var omöjligt att få besked som gav oss möjligheter att planera ens för ett år i taget. Det blev ju till och med så att vi fick nöja oss med investeringsmedel för tre månader åt gången. Så småningom blev det regeringskris och vi fick under folkpartiregeringen en del nödvändiga beslut.

Efter den folkomröstning om kärnkraften som genomfördes 1980 kunde dock de två första reaktorerna i Forsmark tas i drift, och bygget av den tredje komma igång på allvar. I september samma år uppgick arbetsstyrkan till 1 700 personer. Som mest arbetade 2 300 personer på bygget av Forsmark 3. Det var då Nordens största byggplats. År 1985 togs denna, Vattenfalls sista, reaktor i drift. Innan dess hade också Ringhals 3 och 4 startat – 1981 och 1983.

Forsmark nuclear power plant

Forsmark kärnkraftverk. En modell av kraftverket. År: - | Plats: Forsmark | Skapare: Okänd | ID: VF001017

Forsmark nuclear power plant

Forsmark kärnkraftverk. Byggandet av kärnkraftverket är i full gång. År: 1971 | Plats: Forsmark | Skapare: Vattenfall | ID: VF000042

The back of Forsmark nuclear power plant

Baksidan av Forsmark kärnkraftverk. Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk och togs i bruk på 1980-talet. Byggandet började redan under tidigt 1970-tal och försåg flera tusen med arbete. År: 2008 | Plats: Forsmark | Skapare: Elin Bergqvist | ID: VF000037

Relaterad media

Video player requires marketing cookies.
To view this content please click here to allow marketing cookies.

Dags för kärnkraft

Video player requires marketing cookies.
To view this content please click here to allow marketing cookies.

Vattenfalls första kärnkraftanläggning

Video player requires marketing cookies.
To view this content please click here to allow marketing cookies.

Hur Ringhalsprojektet började 1968

Se även

Marviken nuclear power plant

”Den svenska linjen”

Framtidsoptimismen var stor i Sverige efter andra världskriget, och tilltron till svenska tekniska lösningar stark. Det var i denna miljö som ”den svenska linjen” ...

Läs hela artikeln
The Gotland cable

Vattenfall och Asea – ett perfekt utvecklingspar

Under 1950-talet var Sverige tack vare det unika samarbetet mellan Vattenfall och Asea världsledande inom högspänningstekniken. Tillsammans skapade en stor statlig upphandlare...

Läs hela artikeln
Ringhals nuclear power plant

Ett verktyg för regeringen

Vattenfall har sedan starten varit ett verktyg i händerna på sin ägare, staten.

Läs hela artikeln